Ett personligt, AI-baserat samtalsstöd som hjälper eleven att titta inåt — och ger studie- och yrkesvägledaren ett underlag att börja samtalet från. Eleven läser och ändrar texten innan vägledaren ser den.
Vägen framåt går genom mitten. Insikt först, riktning sedan.
Öppna webbversionen av verktyget → Kräver inloggning. Tillfällig adress tills en egen domän är på plats.
Studie- och yrkesvägledning ser olika ut beroende på vilken skola och vilken kommun eleven råkar gå i. Lokala resurser, tillgänglighet och uppföljning skiljer sig åt — och det saknas en sammanhållen, långsiktig bild av elevens utveckling att bygga vägledningen på.
Resultatet är ett system som upplevs skört. Hjälpen kommer ofta för sent, och det efterfrågas något som fångar upp elever tidigare i skolgången.
Samtidigt är själva valet stressande. Efter många samtal och intervjuer med unga, föräldrar, studievägledare, lärare och kuratorer återkommer samma bild: eleven ska välja, men har sällan fått hjälp att först ta reda på vad hen faktiskt vill.
Den vägledningsmetodik som de flesta vägledare arbetar efter rör sig i tre steg — insikt (titta inåt), utsikt (titta utåt) och framsikt (titta framåt). Internationellt känns samma tanke igen i DOTS-modellen.
Utsikt går att lösa med en söktjänst: program, behörigheter, antagningspoäng och yrken finns redan samlade. Insikt gör det inte — och det är just insikt eleverna själva tycker är svårast. Det är där WayToGo lägger sin tyngdpunkt.
WayToGo ger eleven ett mer kontinuerligt stöd, och vägledaren ett bättre underlag för fördjupade samtal. Den ersätter ingen och den bestämmer inget.
Eleven för ett förberedande samtal i appen, i sin egen takt, utan att en vuxen väntar på svar. Samtalet ställer öppna frågor om intressen, egenskaper, erfarenheter och tankar om framtiden — och stannar kvar i det eleven säger istället för att beta av en lista.
Ur samtalet skrivs ett kort underlag som vägledaren läser strax före mötet. Eleven får läsa det först och ändra i det. Sedan kan det verkliga samtalet börja längre fram än det annars hade gjort.
Ingenting passerar vidare utan att eleven har sett det. Den markerade rutan är ingen formalitet — det är den enda grinden i flödet, och den är elevens.
Tanken är att verktyget ska kunna introduceras tidigt och utvecklas tillsammans med eleven — genom grundskolan och vidare in i gymnasiet — så att bilden av eleven byggs på över tid istället för att börja om vid varje val.
Intressen, styrkor, sammanhang där eleven fungerar bra, vad som känns viktigt — och vad eleven inte vill ha i sitt liv.
Bilder av framtiden: arbetsliv, studier, hur eleven vill leva. Även det eleven vill undvika — det är också en bild.
Vad som är oklart, vad som skulle behöva stämma för att ett alternativ ska kännas möjligt, och vad eleven vill fråga sin vägledare om.
Samtalet behöver inte hinna igenom allt. Ett djupt samtal om steg 1 är mer värt än en ytlig genomgång av alla tre.
Stegen följer Skolverkets ramverk för karriärhanteringskompetenser, och underlaget till vägledaren har samma tre rubriker. Eleven, vägledaren och dokumentet talar alltså samma språk.
Assistenten frågar inte "är du kreativ?". Den frågar vad eleven gjorde senast hen tappade tidsuppfattningen. Svaret på den andra frågan går att använda.
Påhittat exempel. Ingen verklig elev förekommer.
Underlaget ska inte återberätta samtalet. Det ska göra att mötet kan börja längre fram än det annars hade gjort. Under 400 ord, elevens egna uttryck inom citattecken, och skrivet om vad eleven sagt — inte om vad eleven är.
Eleven beskriver att hen ritade av en hund åt en kompis och höll på i tre timmar utan att märka tiden. Det som återkommer är att något ska bli färdigt: "man ser att det blir något." Eleven säger att matematik går bra men inte är roligt.
Eleven gav inga tydliga bilder av framtiden. Estetiskt program har nämnts hemma, men som något man avråder från. Eleven har inte själv undersökt vad det innebär.
Eleven vill veta vad estetiskt program faktiskt ger för behörighet. Frågan är obesvarad och bygger på andrahandsuppgifter.
Vad gör en dag bra för eleven? — Vem är det som säger att estetiska stänger dörrar, och vad bygger det på?
Samtalet rörde aldrig vad eleven själv vill undvika. Eleven svarade kort på frågor om skolämnen, och det är oklart om det betyder ointresse eller något annat.
Sammanställt av WayToGo ur elevens samtal. Eleven har sett texten. Underlaget är inte en bedömning av eleven — det som står här är vad eleven sagt, inte vad någon slutit sig till.
Påhittat exempel, förkortat. Rubrikerna är de faktiska.
Ägarskapet ligger kvar hos eleven, och profilen ska kunna hållas levande under lång tid — inte vara ett formulär som fylls i en gång inför ett val.
Eleven kan med eget initiativ samla det som säger något om utvecklingen: betyg, omdömen och annat relevant underlag. WayToGo hjälper till att strukturera och sammanfatta det inför möten med studie- och yrkesvägledaren.
Det ger den sammanhållna bilden som i dag saknas — men byggd underifrån, av eleven själv, istället för sammanställd ovanför huvudet på hen.
Punkten växer med det eleven själv har lagt till. Ockra markerar ett vägledningssamtal — profilen börjar inte om vid varje val. Schematisk bild, inte mätdata.
Fler informationskanaler och funktioner kan läggas till: behörigheter, koppling till arbetsmarknad, CV-hjälp, intervjuträning, konkret planering, och extra kontaktvägar till studievägledaren mellan mötena. Norges karriereveiledning.no är en referenspunkt för hur en sådan helhet kan se ut.
Det här är inte en policy som lagts ovanpå produkten. Det är instruktioner som ligger i modellerna och gäller undantagslöst — och flera av dem är också vad som håller verktyget utanför de användningar som EU:s AI-förordning klassar som högrisk eller förbjudna.
Besluten fattas av eleven tillsammans med sin studie- och yrkesvägledare — och i vissa fall behöver vårdnadshavare godkänna. Verktyget är ett underlag i den processen, aldrig en part i den.
I WayToGo finns också en övningsmiljö där en vägledare kan träna ett vägledningssamtal mot en simulerad elev.
Robin är 17 år, går andra året på samhällsvetenskapsprogrammet och valde det för att hen inte visste vad hen ville. Robin svarar som en 17-åring skriver — korta meningar, vardagligt språk — och öppnar upp gradvis, men bara när vägledaren förtjänar det.
En bra öppen fråga ger mer. Flera stängda frågor i rad gör Robin enstavig. "Vet inte" är ett svar Robin använder på riktigt, särskilt när frågan är stor. Robin blir aldrig utstuderat svår och testar inte vägledaren med flit — det är en ganska vanlig elev som är osäker.
Miljön är till för metodövning, inte för kris: den hittar inte på tunga händelser, och styr tillbaka till skolan om samtalet förs dit.
Har drivit egna produktionsbolag inom public service och skapat syftesdrivna storytellingprojekt, framför allt riktade till barn och unga.
Brittisk producent med bakgrund från BBC och erfarenhet av att utveckla insatser och aktiviteter för och tillsammans med barn och unga.
Professor i psykologi vid Lunds universitet. Forskar om AI inom diagnostik, behandling och administration av mental hälsa samt riskbedömningar av barn. Leder TalkToAlba.
Teamet har under det senaste året arbetat med utveckling och tillämpning av AI-lösningar inom forskningskluster kopplade till Wallenbergstiftelserna. Det ger en aktuell förståelse för både teknikens möjligheter och de frågor om ansvar, forskning och användning som behöver hanteras när AI utvecklas för barn och unga.
WayToGo bygger på TalkToAlbas basmjukvara, som är konstruerad för att kunna ramas om till olika verksamhetsområden — samma plattform bär i dag kliniskt bruk, socialtjänst och kreditbedömning som separata produkter med egen vokabulär och egna gränser. I WayToGo är klinikerrollen studievägledare och patientrollen elev, och det kliniska språket är låst och utbytt. Arbetet med datasäkerhet är gjort mot de hårdaste kraven i den kliniska domänen.
WayToGo är ett initiativ under utveckling. Ingenting är upphandlat, inget avtal är tecknat och verktyget är inte i drift i någon skola.
En spetsgrupp av verksamma studie- och yrkesvägledare som vill vara med och forma innehållet. En pilotkommun som vill pröva verktyget i liten skala. Och en dialog med Skolverket om vilken roll myndigheten skulle kunna ha, vilka behov som är mest angelägna och vilka kunskapsunderlag som finns att bygga på.
Ambitionen är att arbeta samhällsbyggande och forskningsnära — att bygga vidare på relevant forskning, ramverk och praktiska erfarenheter från dem som kommit längst inom området, hellre än att komma in som enbart en leverantör.